Känslor o ord

Ibland klär inte känslor i ord
Ibland klär inte känslor och ord i logik
Ibland är det inte nog

SLUTSATS

För att leva fullt ut måste jag öppna mitt hjärta fullt ut.
Inte klandra.
Tänka gott.
Vara den nästa versionen av mig själv och skratta gott.
Gråta fult och snora åt filmer.
Sen kommer lugnet.

De godas och modigas år

Jag försöker intala mig att år 2012 ska vara de godas och modigas år. Modig därför att jag är livrädd att begå misstag som förändrar livet i fel riktning. Modigt för att jag vill våga gå mot trygghetskänslan och våga falla.

Har bett om ett års tjänstledighet från mitt arbete och fått det beviljat. Samtidigt som jag känner att jag vill vara kvar har jag en känsla av att jag inte kan se vad jag har. Kanske lite distans kommer att göra det lättare. Kanske inte.

Modigt för att jag börjar tvivla. Kanske är det tvivlen på mig själv som fått mig att tro att jag kanske börjar dansa klart för mig. Att jag inte längre är så bra som jag varit. Eller som jag också misstänker, börjar tappa tron på mig själv av "fel" anledningar. (Mer om det någon annan gång.)

Modigt för att jag kanske säger upp mig från mitt trygga arbete för att inte bli den som håller sig kvar fast festen är över.

Lite rädd är jag nog.
Men modig ska jag bli.
Det där med goda, ja, jag kanske blir en god människa i år.

Om min vän

Har en ny vän.
Han påminner mig så mycket om mig för 15år sedan, jag sökte och sökte och kunde inte finna fort nog. Allt rörde sig i slow motion fast jag inte ville annat vara DÄR REDAN NU IGÅR!
Tålamod är inte något jag begåvats med i någon större utsträckning...

Har förstått att min vän är väldigt tacksam för våra samtal om allt han söker, att jag hjälper honom mera än någon annan just nu. Men min vän har fått mig att inse att jag kommit så långt från den pojken jag en gång var. Jag ville så mycket och var så rädd att ingen skulle bli verklighet, att jag en dag skulle se tillbaka på det hela och tänka "Det var bara en dum dröm."

Idag lever jag min dröm.
Det var inte något större än att jag skulle få vara mig själv, accepteras av de jag älskar och bryr mig om, och vara lycklig för att jag har ett liv. Lycklig över att jag lever.

Så tack min vän för den lilla men ack så viktiga insikten.

Man haver det man haver

Man haver det man haver
Tills man inte längre haver ett skvatt
Man vet inte vad man har förrän det är borta
Därför vill jag inte komma dit
Har jag fått en chans så tar jag den

Sedan har jag börjat visualisera framtiden med min bil
Så nu får biljäkeln se till att dyka upp!
Punkt slut.